Beskedet
En kall februari fredag fick jag ett e-post meddelande som gav så mycket hopp i vintermörkret. Jag hade blivit beviljad ett vistelsestipendium på Lillholmen!
Samtidigt som jag blev otroligt glad kändes det fel. Hur kunde jag glädjas till det fina priset då ett krig utbrutit samma vecka i några mina vuxenstuderandes hemland? Just då kändes situationen i klassrummet på många sätt svår eftersom det även var många studerande från Ryssland. Men sammanhållningen var samtidigt stark och studeranden, oberoende av nationalitet, visade en otrolig motivation och vilja att fortsätta tillsammans med en gememsamma strävan till att lära sig svenska. Deras ambitiösa studier gav också resultat och till sommaren lyckades de alla få jobb på svenska. Jag var så stolt över dem och när jag på avslutningen berättade om vistelsestipendiet blev de så genuint glada för min skull att jag grät en skvätt.
Första mötet med Lillholmen
Den 19 maj styrde sedan jag och min man kosan från Borgå till Västanfjärd första gången. Thomas som sköter om Lillholmen mötte upp oss vid den lokala matbutiken Knallis. Allt kändes lite nedstängt och tyst, men när vi efter en kort biltur stod uppe på Lillholmskullen blev jag och min man nog lika betagna båda två. Det charmiga 1800-tals torpet med sin karaktäriska blåa dörr, tomtebodan i all enkelhet och bastustugan som alla ramade in gården med flaggan i topp och så till på det utsikten. Wow!
Inne i huset kändes den stora lite stela salen med wifi och golvvärme samtidigt både kontrastfylld och rogivande. 
Mest gillade vi köket med fönster i tre väderstreck och en kamin som snabbt värmde upp under kalla försommarkvällar.
Köket blev också medelpunkt för mysiga sommarmorgonar och glada uppesittarkvällar med vänner tills värmeböljan slog till veckan före midsommar.
Sommar, sol, skratt och stunder av stillhet
När vi på våren började planera sommaren på Lillholmen visade det sig att sonen fått sommarjobb som kock medan mannen i familjen bara kunde få en vecka semester i juni. Så tanken att vi skulle fira semester hela familjen tillsammans gick i stöpet. Men eftersom de andra i familjen visade sig vara lika begistrade som jag i sommarparadiset tog de varje tillfälle i akt att vistas ute i Västanfjärd.
Sonen, Sebastian, med flickvän, Daisy, hann komma till Lillholmen totalt 5 gånger. Två gånger kom de körande efter sena arbetspass på restaurang och nådde Västanfjärd först runt halv fyra på söndagmorgonarna. Trötta, men nöjda att få vakna i gäststugan till fågelsång och dopp i det blå.
Timo, mannen i familjen, kom några gånger körande direkt efter sina nattpass på Helsingfors flygplats. Han sov ut i gäststugan och kunde på kvällskvisten ta sig en fisketur med båten. Han hade stor fiskelycka både från bryggan och båten, men han njöt nog lika mycket av stillheten till havs som av själva fångsten. 
Eftersom famljen inte alltid var på plats fick även jag tid till stillhet, reflektion och många bara-vara stunder som jag njöt obeskrlvligt mycket av. Under dessa dagar kunde jag också helt hänge mig till min kreativa sida och min passion till keramik.
Jag har en liten studio hemma, men på Lillholmen satt jag helt enkelt på en sten utanför gäststugan och jobbade stillsamt med min lera. Vilken känsla det var att få sitta i lugnet utan måsten, låta tankarna flyta och händerna jobba. 
Mina keramikalster fanns sedan till påseende i gäststugans mellanutrymme. Smått orolig var jag över hur alstren skulle klara transporten hem, men de är nu både råbrända och glaserade. De kommer alltid att minna mig om Lillholmen och vara extra speciella för mig.
Vi hade också otrolig tur med vädret, sol och värme under hela vistelsen från sena maj till mitten av juli. Regn kom det först de två sista dagarna av vistelsen.
Fantastiska solnedgångar och varma ljusa sommarnätter.
Det blev ofta morgonsimturer både till simstranden och tillbaka eller ibland med kort cykeltur till stranden
. Fin start på dagen, men tyvärr fick värmeböljan blåalgen att blomstra i början på juli och baden blev då färre.
Folkhälsan hade också sin traditionella simskola i två veckor efter midsommar och barnens glada skratt och skrik gav extra sommarkänsla.
Gemenskap och glädjemöten
Då familjen jobbade passade jag även på att bjuda in mina nära vänner i olika omgångar.
Min bästa vän Tia kom med 2-åriga charmtrollet Gabriel och stannade i fem dagar. Det blev lek och utflykter blandat med djupa samtal över te och kvällssmörgåsar om kvällarna.
Längre fram hann även andra goda vänner som Cecilia, Kajsa, Jonna, Riitta, Pilvi och Hanna komma på besök.
Det blev korta och längre utflykter, timslånga bastubad med dopp, grillmiddagar och tårtkalas.
Så fina studer av gemenskap i de vackraste av sommarkvällar.
Sevärda ställen och semesterskoj
Till kommande gäster kan vi varmt rekommendera Kansakoulu med lagom cykelväg från Lillholmen
. 
Även Lammala Bodens café med lekplats som öppnade i somras är ett måste. Det är två jättetrevliga ukrainska systrar som står bakom disken. Vi besökte caféet flitigt, köpte med oss läckerheter och Kimitos bästa jordgubbarna därifrån. Rekommenderas!
På Vårdkasen kan man delta i midsommarfirande och även bingokvällar. Vi prövade på bingo för första gången och förvånades då salen var full av folk. Stämningen var på topp och kändes som hela byn var på plats. Vann gjorde vi också; en påse chips och ett paket ris. Jätteskoj grej!
Bästa dagsutflykten startar med ett besök i Dalsbruks Glashyttan och fortsätter med torgmarknaden och lokal shopping, sedan en kort biltur för lunchen smakar bäst på 
på Amos Anderssons café i Söderlångvik. Deras medelhavsbuffé är så smarrig att jag gjorde samma program ett flertal gånger och det var alltid en lika lyckad kombo.
Vi hann även till Billnäs, Fiskars och Mathildedal på vägen till och från Lillholmen. Alla så idylliska och fina bruksamhällen med konstuställningar och mysiga caféer. Även dessa ställen rekommenderas varmt!
Jag vill ännu framföra ett innerligt tack till SFV för den fantastiska möjligheten att tillbringa ett riktigt Anita Hegerland sommarlov på unika Lillholmen.
Hela familjen kommer att alltid minnas den här sommaren med som en av de soligaste och roligaste.
Tack❣️
Inga-Lill
tillsammans med Timo, Sebastian och Daisy