Lyssnar allra först på måsars tystnad.
Sen är frånvaro av kråkor det jag hör.
Ändå skönt, ett ställe där stressen dör.
Långt från hetsen på penningmarknad.
Nu sprudlar glädjen så sorgen blir mör.
Slumrar på bryggan till vågornas kluck.
Tänker på ingenting, i en lättnads suck.
Småfiskar hoppar, eller vad de nu gör.
För vi är inte de enda på vår jordeplätt.
Hacke hackspett och hygge huggorm,
kattugglor som visst hoar i kvällningen.
Ser en kopparödla, något jag aldrig sett.
Vind som viner, viskar ibland om storm.
Mojnar ändå, ger vika för Karlavagnen.
Gunnar Högnäs, sommaren 2019